Parentesen-nytt

November 28, 2001 :: Posted by - admin :: Category - Movies

Hur ofta är det sammankomster kring Super-8? Aldrig, trodde jag, ända tills nu. I lördags, fick jag av en impulsmässig uppringning till Filmkubben Parentesen veta att det skulle hållas en fest, där man fick ta med Super-8. – Nej, tänkte jag, jag har ingen kvar av mina gamla filmer. Jag kanske ta med något som är överfört till video, sa jag till ordföranden Magnus Elmborg.

Vi började med att få berättat för oss, hur Parentesen startade, och det var faktiskt som skoltidning för nästan 20 år sedan. Visningen startade med min film, som det inte finns så mycket att säga om, men bröderna Thomas och Bertil skrattade vänligt. Betydligt intressantare var deras rulle “MacGuffin” som bygger på en idé av Alfred Hitccock, där man jagar ett mystiskt paket.

Diskussionerna under filmbytena handlade om fördelar respektive nackdelar om singel-8 och Super-8, och de nämnda bröderna trodde att tryck- plattan fungerade bättre på Singel-8. Jag tror att alla filmerna var på Super-8, utom min; det spelar ingen roll då de går i samma projektor.

När jag så kommer dit, tillsammans med min vän Torbjörn Wigge, som jag lyckades rycka med, så har jag stolt en filmrulle att visa upp. – Den här hittade jag hemma hos min syster, säger jag till den stackars Magnus, som håller på och ställer in storbildsprojektorn, i tron att jag ska komma med en videofilm.

Bröderna Thomas och Bertil hade mycket att visa, bl a fick de sin farfar att vid 92 års ålder spela grov brottsling. Han levde tills han blev 97. De visade också en misslyckad film av en vaktparad, där man ändå kunde rädda en del på ett mästerligt sätt och en påbörjad rulle av ett av tyskarna ockuperat Sverige, där man filmat i centrala Stockholm. Jag frågade om jag kunde få rättigheterna till den, för det vore ju så suveränt att fortsätta på den filmen. Det svarade de inte på.
Ordförande Magnus hade huvudrollen i sin systers film Rolf från 1987, som hade bra foto av Johannes Runeborg. Ett klipp med Magnus där han åt glass, fascinerade många. Torbjörns egna familjefilmer med en bra story istället för tråkiga svepningar och osammanhängande bilder fick avsluta kvällen.

Per, som också kom ny, verkade nöjd; han hade filmat “I dimman” som var en av årets bättre placerade filmer i minutfilmcupen, men han hade aldrig använt Super-8.